logo_vit_medium

Vad är egentligen ett bra fiskfoder och vad är ett dåligt? Vi ska försöka berätta lite om vad som är bra ingredienser och hur man läser en innehållsförteckning.

Vi har valt att översätta en del av en amerikansk undersökning, från engelska till svenska. Länk till hela original artikeln finner ni här: http://www.oscarfish.com/fish-food-ingredients.html

Det finns många undersökningar om foder till hund, katt, boskap och andra djur men väldigt få om vad vi egentligen matar våra akvariefiskar med, anledningen är att fiskfoder ligger längst ned på listan av alla producenter av djurfoder. Folk bryr sig helt enkelt inte om vad som är i ett fiskfoder, för trots allt så är det ju ”bara” fiskar. Så vad behöver man då veta när man ska välja fiskfoder?

Se upp för proteinet!
Halten av protein är det vi kollar efter, eller hur? Ett foder med en proteinhalt på närmre 50% är ett bra foder? Eller kanske inte?
Alla proteiner är inte lika. Det handlar mindre om proteininnehåll och mer om proteinkällan. Det var sökandet efter proteiner som resulterade i alla husdjursdödsfall för några år sedan från melaminförgiftning. Melamin hade tillsatts till mjölkprodukter för att öka proteinhalten. Ta lärdom av detta! Djurmatindustrin pumpar i proteiner från allt vad de kan hitta till lägsta möjliga kostnad, oavsett om dessa proteiner kan smältas ordentligt av dina fiskar. Om deras tester läser 50 % protein i slutprodukten är de glada. Det spelar ingen roll om 30 % av dessa proteiner passerar genom din fisk utan att brytas ned. Många av dessa icke-lämpliga proteiner har staplar av vetenskapligt dokument bakom dem som påvisar hur bra de ökar massan på lax, tilapia eller annan typ av kommersiell fisk. Vad de inte visar är hur bra det är för en fisks livstid. Om du matar ett mindre barn McDonalds cheeseburgers varje dag, är vi säkra på att barnet kommer öka i vikt/massa, men det är osannolikt att det kommer att leda till lång livslängd.

Ett fiskfoder tillverkad av fiskmjöl av dålig kvalitet kan kompletteras med proteinhaltiga proteiner och biprodukter som resulterar i hög proteinhalt, som anges på ingrediensetiketten. Så kolla du efter de högproteininnehållande ingredienserna och biprodukterna och se de som en potentiell varning om att ett låg kvalitativ protein används. Torkad jäst (45 % protein), spannmål (30 %), sojamjöl (60 %), vetegrodd (30 %) och sojaböns olja (95 %) är några av de vanligaste. En innehållsförteckning med någon av dessa produkter som första, andra eller tredje ingredienser är misstänksamt.

Något annat att tänka på, är att alla proteiner som tillsätts i ett akvarium via maten blir till slut till nitrat. Om fisken inte klarar av att ordentligt bryta proteinerna i maten, passerar de igenom fisken, kommer ut i avföringen som bakterier. De enda vinnarna av det här är fiskmatstillverkaren, genom att ta betalt med dina pengar för att mata bakterierna i ditt akvarium, och så vattenföretaget, för att du måste göra tätare vattenbyten för att bekämpa nitraterna. Men du och din fisk är inte tjänar inget på det.

Så det vi ska söka efter är vattenlevande/marina köttproteiner och växtproteiner som kommer från något annat än spannmål, majs eller sojaprodukter. Vi letar efter naturliga proteiner som inte kommer från ett provrör eller som biprodukt. För att göra detta måste du först förstå hur man läser en innehållsförteckning.

Våt vikt och torr vikt.
Enligt lag måste tillverkning av foder till sällskapsdjur lista ingredienser efter sin vikt, vilket innebär att det första föremålet som anges i innehållsförteckningen borde vara den största delen av produkten. Den andra listade ingrediensen, den andra och så vidare. Men lagar kräver inte att ingredienserna listas i ordning efter deras vikt i slutprodukten. Det kräver bara att de listas av deras vikt som de infördes i tillverkningsprocessen. Detta gör det möjligt för tillverkarna att manipulera en innehållsförteckning genom att ange ingredienserna i sin våta vikt. Som ett exempel kan en innehållsförteckning visa hel lax (Whole Salmon på engelska) som den primära ingrediensen. Men när den torkas, som det måste för att kunna skapa pellets/flingor, kommer produkten att väga 80 % mindre än den var som en våt produkt. Slutresultatet, det kan ha varit den tyngsta ingrediensen som går in i tillverkningsprocessen men i slutprodukten är vikten väsentligt mindre.

Dessutom, när ordet "hel", såsom hel lax eller "frusen", såsom frusen Krill används och ordet "mjöl" saknas innehåller produkten även vatten som fanns i den hela/frusna ingrediensen.

Produktsplittring:
Ett annat sätt som tillverkarna manipulerar innehållsförteckningen är ett sätt som kallas "produktuppdelning". Produktuppdelning/splittring innebär att man tar en ingrediens som Vete och bryter ner den i flera olika komponenter, såsom mald vete, vetekli, vetemjöl, vetegluten osv. Som enskilda komponenter kan deras vikt vara mindre än "fisk mjöl" (eller annan föredragen ingrediens). Kombinerat kan de mycket väl vara den främsta ingrediensen i fodret. Som om helt vete (Whole Wheat på engleska ) är listat, frånvarande andra veteprodukter, kan ordningen av vetet i innehållsförteckningen betraktas som korrekt. Specificeras flera olika veteprodukter upp så är andelen vete större i fodret samt att det är en förfalskning av ordningen av innehållsförteckningen.

Kombinera produkt splittring med våt vikt kontra torr vikt gör att ”hel lax” är nästan säkert inte den primära ingrediensen. Det blir då vete som primär ingrediens och andelen lax kan vara betydligt mindre. Vete, majs och sojaprodukter är vanliga "splittrings" ingredienser. I fiskmatindustrin används vete och soja mycket oftare än majs.

Vad ska man då titta efter när man kollar en innehållsförteckning?

Marina köttproteiner:
Prefekten för en primär ingrediens är ett namngivet protein, till exempel : hel "namngiven fisk" mjöl, såsom mjöl från hel sill eller "helkrillmjöl".
Användning av "Whole Herring Meal" ( hel sillmjöl eller någon annan hel namngiven fiskmjöl) indikerar två saker. För det första anger användningen av en mjöl-produkt som den primära ingrediensen (angiven vid sin torra vikt). För det andra antyder användningen av ordet "hel" att hela fisken användes, inte bara huden, fjäll, benen, blodet och andra rester som anses olämpliga för mänsklig konsumtion. Under tillverkningsprocessen kokas fisken och sen pressas vätskor ur. Det kallas för ”stickwater”. Vätskan åker igenom en centrifug för att avlägsna fiskoljan för andra användningsområden. Det som finns kvar är "stickwater" och innehåller cirka 20 % av fiskens totala massa. Vätska får sedan förångas och blir då ett koncentrerat ämne, som ibland kan ses som en separat ingrediens på etiketter. Skillnaden mellan "Whole Herring Meal" (hel sillmjöl )och "Herring Meal" (sillmjöl) är att ”stickwater” tillsätts igen vid tillverkningen av "Whole Herring Meal" medans med "Herring Meal" görs det inte.

Varför ska vi då kolla efter detta? Jo för att veta om hel fisk har använts i tillverkningen och inte bara fiskrens. Exempel på bra marina proteiner är mjölk från hel Krill, sill/strömming, lax, menhaden, anjovis och sardiner.

Växtproteiner:
Även köttätare (Carnivore) behöver växtproteiner i deras diet. I det vilda får de i sig det ifrån maginnehållet på de fiskar de äter upp. I fångelskap bör deras diet komplitteras med detta. Spirulina är en bra ingrediens i ett foder, det är lättsmältbart och nyttigt. Växter är en naturlig källa för många vitaminer och mineraler, och att tillsätta det tillräckliga kvantiterer gör att man slipper tillsätta syntetiska vitaminer, som fisken inte kan ta åt sig och i vissa fall kan vara giftiga för fisken.

Samma regler som gäller marina köttproteiner, gäller även för växtproteiner. När man ska identifiera ett foder för växtätare (herbivore) bör den första ingrediensen vara en växtprodukt i en mjölform, som "Spirulina Meal" eller "Kelp Meal". Om den första ingrediensen är nått fiskmjöl och då Spirulina eller Kelp listas senare i listan som tredje, fjärde eller senare ingrediens, är det faktiskta acceptabla vegetabiliska innehållet i maten mycket lågt. Maten är bara en vanlig standard foder som marknadsförs som en herbivor / alger fling / pellet / wafer men de föredragna växtproteiner är väldigt liten andel.

Du måste också vara medveten om samma "våta och torra" problem, som de marina köttproteinerna. En ingrediens av ”Kelp” eller ”Spenat” kan anges i sin våta vikt medan ”Torkad Kelp", "Torkad Spenat" eller "Kelpmjöl" och "Spenatmjöl" kommer att listas i torrvikt. Spirulina är endast tillgänglig som en torr produkt så oavsett hur den är listad (spirunlina, torkad spirulina eller spirulina måltid). Kelp kan även listas bara som Kelp, det betyder inte alltid att det är tillsatt i våt form.

Flera proteinkällor:
I ett foder vill du heller inte ha bara en enda form av acceptabelt protein. Ett kvalitetsfoder kommer att lista flera former av animaliska och växtproteiner inom den första raden av ingredienser. En betydande majoritet av protein bör komma från namngivna vattenlevande djur (fisk, lax, sill, krill, saltlake räkor, plankton, bläckfisk) och växter (Spirulina, Kelp, Spenat, Alger, Vegetabiliskt Extrakt) och inte från tillsatser och fyllmedel såsom sojaprodukter, vete och majsprodukter, som helst bör begränsas till högst 20% av maten, även om det för herbivor och allätare, kan detta sannolikt ökas till så mycket som 30%.

Vitamintillskott:
Ett kvalitetsfoder bör helst innehåll alla nödvändiga vitaminer och mineraler. Leta efter källor till C-vitamin, A, E och B-komplex. Kvalitet naturliga ingredienser, som Spirulina, Kelp, Spenat och Vegetabiliska extrakt kommer att ge ifrån sig många av dessa vitaminer naturligt.

Ämnen du INTE vill finna i ett foder:
• Ethoxyquin - är ett fett konserveringsmedel som vanligen finns i djurfoder. På grund av kostnaden och det är det mest effektiva konserveringsmedlet, är Ethoxyquin den produkt som används nästan alltid. Samtidigt som det förhindrar fiskmjöl från att bli dåligt, har det också varit knutet till flera sjukdomar, om än inte alltid vetenskapligt bevisat, för att inkludera cancer, leverfel och bland annat fosterskador. Den maximala tillåtna halten av Ethoxyquin i ägg, kött, fjäderfä, äpplen, päron, fjäderfäfett och lever är för MÄNNISKOR är 0,5 ppm. I djurfoder är den maximala tillåtna koncentrationen av samma ämne 150 ppm. En japansk studie visar att halter över 13,78ppm är skadligt för fiskens tillväxt.

• BHT (butylerad hydroxitoluen)- En kemisk antioxidant (konserveringsmedel) som är utformad för att förlänga hållbarheten och förhindra att fettet härsknar i foder. Ett känt cancerframkallande ämne som är förbjudet i Japan, Rumänien, Sverige och Australien. Det är känt att stimulera negativa effekter på lever och njurfunktion. BHT det är ett av de "godkända" konserveringsmedlen som tillåts för användning med importerade måltider.

• Konstgjorda färgämnen- Fiskmatstillverkare har en giltig ursäkt för att använda kontroversiella konserveringsmedel. Det finns ingen ursäkt för att använda konstgjorda färgämnen, varav många har kända hälsorisker och / eller är cancerframkallande. Din fisk bryr sig inte om färgen på det du matar dem. Djurbranschen lägger till artificiella färger för marknadsföring, för att göra fodret mer aptitretande för oss eller för att hålla färgen på maten konsekvent i tillverkningen. Den oinformerade konsumenten tror att de gröna flingorna är gröna eftersom deras innehåll huvudsakligen är växtbaserat. Chansen är att det inte är fallet. Så, för att göra maten mer tilltalande för våra ögon, lägger industrin till kemikalier som är förbjudna i många länder. Undvik alla livsmedel som listar några av de artificiella färgämnena eller använd formuleringen "naturliga och konstgjorda färger" i ingredienslistan.

• Syntetiskt vitamin K (K3). - Ett ämne som förbjudits i mänskliga mat tillsskott. Syntetiskt vitamin K (K3) kommer att anges i ingredienslistan som ett av följande: Menadion Natrium Bisulfit, Menadionnatriumbisulfat, Menadionnatriumbisulfit, Menadion-dimetylprimidinolsulfat, Menadion-dimetylprimidinol sulfit, Menadion-dimetylprimidinol-bisulfit, Dimetylprimidinolsulfat, Dimetylprimidinol sulfit
Dimetylprimidinolbisulfat, Vitamin K-tillägg, Källa till vitamin K-aktivitet.

• DL- Methionine - Methionine är en essentiell aminosyra som hjälper levern att bearbeta fetter. Naturligt förekommande i köttprodukter. En potentiell indikation att maten är låg i köttprotein. Detta är inte ett farlig eller giftig ämne. Man kan se det som en indikator. Förutsatt att fiskmaten har tillräckligt med köttproteinhalt, behöver man inte komplettera med Methionine. Så dess existens i innehållsförteckning är en potentiell indikation på att ett lågkvalitativt fiskmjöl används och en majoritet av proteiner kommer från växter eller korn. Dock kan vissa tillverkare av kvalitetsfoder kompletterar med DL-Methionine och det skulle vara ett nästan nödvändigt tillskott i en sann växtätares diet.

• Köttmjöl- Köttmjöl innehåller åtminstone delar av djur (däggdjur) som anses oätliga såväl som sjuka och döda djur som inte är lämpliga för konsumtion. Ännu mer upprörande, det kan innehålla allt från zoo-djur, påkörda djur, foster, potentiellt till och med avlivade hundar och katter (dold i juridiska papper som "fördömda djur"). Inget djurfoder bör innehålla dessa ingredienser, än mindre en fiskmat som bör innehålla vattenlevande proteiner, inte däggdjur och fjäderfä.

• Mjöl från Fjäderfän- Fjäderfä-mjöl är en torkad produkt tillverkad av rester av bearbetade fjäderfä efter att alla de bästa delarna används för andra ändamål. Det kan förväntas innehålla en viss mängd fjädrar.

Hoppas detta har vart intressant läsning och kanske en ögonöppnare för vad vissa tillverkare egentligen stoppar i fodret.